Arboga - Platsen för Sveriges första riksdag.

Copyright Aboga kommun. Fotograf okänd.
Copyright Aboga kommun. Fotograf okänd.

Arbogaån rinner norrifrån och har flera tillflöden österut genom Arboga och är 145 km lång och är en av Mälarens större tillflöden. Genom Arbogaåns vattensystem blev Arboga en omlastningsplats för de bergslagsområdena runt Noraskog och Lindesberg där malmbrytning var känd redan på 1300 - talet. Köpmän färdades dit och efterhand bildades en medeltida stad. Man talar om ett stadssigill 1330. Arboga har inte haft svårare bränder. Det gör att stora delar av den medeltida träbebyggelsen finns kvar.

Arboga - Platsen för Sveriges första Riksdag.

Arboga - Kommunen med en mycket dramatisk historia. 
Bakgrunden är att när konungarna i Norge och Danmark Håkan och Valdemar Atterdag dog på senare delen av 1300-talet hade de en gemensam arvinge Margareta som var Valdemars Atterdags gemål. Vid ett möte på Dalaborg vid Vänern erkändes hon som Sveriges fullmyndiga fru. Hon hade rätt att utse en kandidat till valet av konung i Sverige. Det var en tid när Sverige befann sig i ständiga krig. Margaretas son Olof avled under mystiska omständigheter 1387. Hon tog sig därför an en sexårig son till sin systerdotter som var gift med en hertig av Pommern. Han hette egentligen Henrik men omdöptes till Eric och erkändes som konung i Norge som i motsats till Danmark och Sverige var ett arvrike.

Eric av Pommern kröntes till konung över alla tre riken i Kalmar och man bildade den s.k. Kalmarunionen. Drottning Margareta fortsatte att regera de tre länderna med fast hand. 

Drottning Margaretas första åtgärd var att genomdriva att gods som adelsmän hade fått av kungen under Kung Albrekts tid som ett erkännande av deras insatser, nu skulle lämnas tillbaka till kronan genom en serie räfsteting i landskap efter landskap. Slott och län som hade varit privatägda av aristrokratin överlämnades nu till landshövdingar som stod i direkt beroende av kronan. De som drev in det kallades fogdar och deras maktbefogenheter i förhållande till undersåtarna var mycket stor. Fogdarna hade bland annat till uppgift att driva in skatter och de var inte populära. Skatterna steg och svenskarnas klagan var stor. Parallellt med detta bedrev Drottning Margareta krig. Kriget kostade pengar och skattetrycket ökade och drabbade alla samhällsklasser och den kungliga penningpolitiken ledde till myntförsämring och inflation. 

Kung Eric av Pommern ärvde det holsteinska kriget av Drottning Margareta.

Detta är bakgrunden till det uppror som Engelbrekt startade. Han åkte till kung Eric av Pommern i Danmark ifrån Dalarna och klagade över skattetrycket. Det följdes senare av den s.k. Engelbrektsfejden som bröt ut 1434. 

Utöver det var man kritisk ifrån kyrkan till kungens sätt att utnämna personer. En sådan utnämning var ärkebiskopsvalet i Uppsala. 

För att få med bönderna i upproret lovade Engelbrekt dem en nedskrivning av skatten med en tredjedel av vad de hade. Det skedde vid ett möte i Uppsala. Roten till missnöjet låg i kungens närmast enväldiga regim varför upproret spred sig. snabbt och man intog samtliga kungliga borgar. De kungliga myndigheterna blev uppenbarligen överraskade  eftersom besättningen på slotten var mycket små och man hade ingen proviant. Fogdarna flydde och man gav upp efter en dags förhandling slotten i Köping och Västerås och drog vidare till Uppsala.

 

Han gav slotten till svenska adelsmän som han därmed band vid sin sak. Han försökte få Nyköping och Örebro och Stockholm men misslyckades där men tog däremot Gripsholm. När han var i Ringstadaholms slott i Norrköping fick han höra att det svenska riksrådet var församlat i ett möte i Vadstena, vilket gjorde att han åkte dit. Där hade man inte några sympatier för Engelbrekt. De gav emellertid upp. Under de följande månaderna tog han Ringstadaholm, träborgarna i Småland och Värmland medan Örebro inlöstes emot en summa pengar. Han inlöste även Axevall i Västergötland och marscherade sedan in i det danska Halland där han tog Varberg, Falkenberg och Halland i besiktning. Han åkte till Stockholm och började förhandlingar med riksrådet. 
 
Omedelbart efter avtalet i Stockholm utlystes ett allmänt riksmöte i Arboga. Det mötet har kallats som Sveriges första riksdag och ägde rum 1435. Vid mötet där rikets ledande män deltog valde man Engelbrekt till rikshövitsman och rådsherre med Uppsala som provins. Man utsåg även särskilda hövitsmän för varje landskap. 

Beslutet bröts upp vid ett dansk-svenskt möte i Halmstad. Man kom överens om att kung Erik skulle möta det nya riksrådet i Stockholm till sommaren, då riket åter skulle ledas av honom förutsatt att han följde svensk lag. Man hade ytterligare ett möte i Arboga 1436 där man kom överens om att kungen skulle sägas upp om han inte fyllde upp vissa krav om tro och lydnad. Därefter begav sig Engelbrekt och Karl Knutsson till Stockholm för att med en militär aktion inta staden. Engelbrekt blev överfallen och dog 1436. Efter hans död blev han i det närmaste helgonförklarad. Engelbrekt framträdde i den tidens historieböcker som den anti-danske frihetshjälten. Han profilerades som den store bondeledaren och värnaren om den svenska rikstanken och riksdagens skapare. Detta firade man 1935 under den svenska riksdagens 500-årsjubileum. Han är den förste icke adelsman som lyckades skapa sig ett namn och den förste som lyckades få med sig bönderna i ett uppror i en väpnad kamp. 

Historiska fakta är hämtade ifrån Nationalentcyklopedin nr 1 s. 508-509
utgiven 1989 på Bra böckers förlag, Alf Henrikssons bok “Svensk Historia” utgiven 1992 på Norbok A/S och boken Historia i centrum och periferi av Göran Graninger och Sven Tägil samt källor på internet. 
Nutida fakta är hämtade ifrån kommunens hemsida.
Befolkningsstatistik: Statistiska Centralbyråns hemsida den 21:a februari 2019. 
Landskapsbeteckningar: Boken “Se Sverige” av Lars Magnusson. Utgiven 2005 av Lars Magnusson och Bokförlaget Prisma 2005. 
Landskapsfågel: Hemsidan fageln.se. Sidan besöktes den 11:e augusti 2017. 
Information om kommunens vision: Kommunens hemsida karlskrona.se. Sidan besöktes den 11:e augusti 2017. 

Län och landskap.

Arboga ligger emellan Örebro och Eskilstuna nära sjön Hjälmaren. Man tillhör Västmanlands län och landskapet Västmanland. 
Landskapsblomma: Mistel
Landskapsdjur: Rådjur
Landskapssvamp: Trattkantarell.
Landskfisk: Gös
Landskapsfågel: Tofsmes
Landskapssten: Kvartsblandad blodstensmalm.
Högsta punkt: 469 m ö h (Fjällberg)

 

Kommunens vision.

Arboga - En plats för inspiration. 
Arboga ska vara en inspirerande livsmiljö.
Arboga växer och utvecklas. Arboga är tryggt och säkert.
Arboga är inkluderande och    tillgängligt. 
Arboga är ekologiskt hållbart. 
Inspirerande livslångt lärande. 
Arboga inspirerar till livslångt lärande. 
Inspirerande arbete. 
Arboga har ett gott näringslivsklimat. 
I Arboga finns goda möjligheter till arbete. 
Inspirerande organisation. 
Arboga kommun ger ett gott bemötande och god service. 
Arboga kommun är en attraktiv arbetsgivare.
Arboga kommun har god ekonomisk hushållning. 
 

Befolkningsstatistik

Kommunen hade enligt Statistiska Centralbyrån 14.138 invånare den 31:a december 2018.

Att komma till Arboga var att komma in i ett lugn. I synnerhet om man som jag kom dit tidigt på morgonen. Där fanns kvinnan som höll på att vattna sina blommor i trädgården och folk som vandrade på gatorna, inte som vi stressade Stockholmare, där man går snabbt antingen man behöver det eller inte, utan i en lugn takt. Man hann att se varandra och se om det var ett bekant ansikte och därmed någon som kom ifrån trakten eller någon som var besökande. 

Copyright Arboga kommun. Fotograf okänd.
Copyright Arboga kommun. Fotograf okänd.

Sevärdheter.

Sevärdheter.
Man har haft ett Franciskanerkloster från 1285 och ett från 1290. Till sevärdheterna hör även S:t Nikolai kyrka med anor från 1100-talet med bland annat ett rikt dekorerat altarskåp från 1510. Heliga Trefaldighetskyrkan vid Järntorget uppfördes omkring 1300 som en klosterkyrka till Franciskanerklostret. Gustav Vasa stängde klostret 1527 och överlät kyrkan som statskyrka. Väggmålningarna på södra sidan är från 1400-talet och de enda i Norden som skildrar den helige Franciskus liv. Framför kyrkan står Carl Eldhs staty av Engelbrekt.

 

Sluss Hjälmarens kanal. Copyright Arboga kommun.
Sluss Hjälmarens kanal. Copyright Arboga kommun.

GPS
WGS84: N 59° 23.6213', E 15° 50.2905'
Decimal: 59.3937, 15.8382