Göteborg - Västra Sveriges metropol.

Göteborg tillhör de kommuner som har tagit tillbaka benämningen stad och är Sveriges näst största stad. I storkommunen ingår kommunerna: Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.

Län och landskap.

Man tillhör Göteborgs och Bohus län och landskapet Västergötland. 

Landskapsblomma: Ljung
Landskapsdjur: Trana
Landskapssvamp: Scharlakansröd vaxskivling.
Landskapsfisk: Lake
Landskapssten: Platådiabas
Landskapsfågel: Trana
Högsta punkt: 361 m ö h (Galtåsen, ost Ulricehamn.)


Stadsbilden är starkt bestämd av topografin, ett skärgårdslandskap där kuperat urberg skjuter upp mellan dalgångar med lermark. Klimatet är milt och har starka västvindar ifrån havet.  Det är många backar upp och ned men för dem som bor lite längre upp på höjden ger det en fin möjlighet att se ut över staden. I centrum av staden sjuder det av liv. Göteborgarna är kända för sin humor och värme.

Göteborg har landets största hamn. Från hamnen har man gett sig ut på världsomspännande seglatser. Bland dem kan nämnas Ostindienfararen Götheborg samt Volvo Ocean Race. Havet som ligger utanför Göteborg kallas för Kattegatt och övergår sedan att heta Skagerrak. 

Befolkningsstatistik.

Befolkningen uppgick enligt Statistiska Centralbyrån till 571.868 den 31:a december 2018.  

Kommunens vision.

Jämlikt Göteborg 
Göteborg ska vara den jämlika staden som bidrar till ett gott liv för alla. I ett samhälle där skillnader i livsvillkor och hälsa är små mår även de som har det bäst ännu bättre. När fler mår bra kan fler bidra till att bygga ett gott och hållbart samhälle. “

En hållbar stad - öppen för världen. 
I snart 400 år har Göteborg haft ansiktet vänt utåt – mot havet och världen. Stadens historia är unik och den präglar oss fortfarande. Mångfalden hos göteborgarna är idag större än någonsin. Den formar vår unika stadssjäl samtidigt som det är en utmaning att ta till vara denna rikedom. Just nu står Göteborg inför sitt största utvecklingssprång i modern historia. Staden ska växa med 150 000 nya göteborgare och göra plats för 80 000 nya bostäder och arbetsplatser fram till 2035. En sådan förändring kräver att vi tänker hållbart - socialt, ekologiskt och ekonomiskt. 


GPS
WGS84: N 57° 42.5322', E 11° 58.4736'
Decimal: 57.7089, 11.9746

Närheten till havet gör att man bör passa på att äta på en av Göteborgs fiskerestauranger när man besöker staden eller öarna, eller varför inte dansa på någon av bryggorna i skärgården.

 Historia.

Det var först under 1200-talet som Sverige fick ett landområde mellan det norska Bohuslän och det danska Halland som gav direktkontakt med Kattegattområdet. Den närmaste svenska staden var då Lödöse beläget vid Göta Älv ca 4 mil ifrån mynningen. På den norska sidan låg Kungahälla och borgen Ragnhildsholmen, som i början av 1300-talet ersattes av Bohus. 

Omkring år 1303 lät kung Magnus Eriksson uppföra Gullbergs fäste. Den nuvarande platsen för Skansen Lejonet. År 1333 nämner han om borgen Lindholmen  på den svenska delen av Hissingen och 1366 omtalas även Älvsborg. 

Svenskarna befäste genom borganläggningarna kontrollen över Göta Älvs mynning medan norrmännen genom Bohus kontrollerade älven norrut. Stora delar av Nya Lödöses befolkning flyttade till den nya staden som fungerade som det svenska rikets port emot den nordvästeuropeiska marknaden. 

År 1620 blev Göteborg stiftstad och fick sina privilegier som stad 1621.. Även efter det att Halland och Bohuslän hade blivit svenska landskap förblev Göteborg Västsveriges ledande stad. Under 1600 - talet spelade nederländare och nederländskt kapital en stor roll för Göteborgs starka utveckling. 

Redan på 1690-talet blev Göteborg en ledande manufakturstad. Under 1700-talet dominerade den brittiska marknaden stadens export. Handeln omfattade det inre av Småland, Västergötland, Värmlands bergsslag och Dal. Man exporterade järn och trävaror som anlände ifrån Värmland och Vänern området. 

 

Under 1700-talet präglades staden av sillfisket. Göteborgs starka tillväxt gjorde att man redan vid 1700-talet var en av rikets största städer. Ostindienhandeln och sillfisket upphörde i början av 1800-talet, men kontinentalblockaden under Napoleonkrigen medförde en intensiv men kort blomstring för Göteborg som blev en transitohamn för den brittiska handeln i Europa. Ett stort antal brittiska och skotska affärsmän etablerade sig i staden. Det gynnade stadens kulturella blomstring. På 1840-talet framstod Göteborg som rikets ledande importhamn och på slutet av 1850-talet var man även störst inom exporten. Samtidigt utvecklades ett livskraftigt fabriksväsende. Textil och livsmedel var de dominerande näringsgrenarna. De stora skeppsvarven (Götaverken, Lindholmen och Eriksberg) präglade tillsammans med Volvo och Svenska Kullagerfabriken (SKF) den göteborgska industrin under 1900-talet.

Historiska fakta är hämtade ifrån Nationalencyklopedin nr 8 s. 263 - 268, Bokförlaget Bra Böcker (1992)
Befolkningsstatistik: Statistiska Centralbyråns hemsida den 21:a februari 2019.
Landskapsbeteckningar:  Boken “Se Sverige” av Lars Magnusson. Utgiven 2005 av Lars Magnusson och Bokförlaget Prisma 2005. 
Landskapsfågel: Hemsida fageln.se. Sidan besöktes den 17:e juli 2017.
Information om kommunens vision: Kommunens hemsida goteborg.se. Sidan besöktes den 10:e augusti.