Veckokrönikan 2019-10-12.

Den 10:e oktober invaderade turkiska trupper Syrien. Detta leder till att kurdiska trupper upplever att man har svikit dem då de tillsammans med USA har stridit emot IS och kurderna har ansetts som USA:s mest pålitliga partner. 1000-tals personer flyr området. 15 personer har hittills dödats. Invationen sker som ett resultat av att USA har beslutat att dra tillbaka sina trupper i det kurdkontrollerade området. Detta leder till att Turkiet kan flytta sina positioner längre in i landet. Turkiet ser offensiven som ett sätt att tvinga kurderna bort ifrån gränsområdet då man fruktar att man har allierat sig med PKK-gerillan vilka Turkiet fruktar mer än IS enligt Bitte Hammargren vid Totalförsvarets Forskningsanstalt. Detta rapporterar DN. President Trump hävdar att man rättfärdigar tillbakadragandet med att "Kurderna hjälpte inte oss i Normandie": Detta enligt SVD. 

Peter Alestig diskuterar i dagens SVD om det överhuvudtaget är möjligt att klimatkompensera för utsläpp då flygbolag som t ex stöder ett trädplanteringsprojekt som en kompensation för utsläpp kan räkna med att det tar tid att planera träd och dessutom tar det tid för dem att växa upp men utsläppen sker nu.  

Nobels fredspris ges 2019 till Etiopiens Premiärminister Abiy Ahmed Ali. Han får det för sitt arbete att uppnå fred och internationellt samarbete och särskilt för sin beslutsamhet att lösa gränskonflikten med grannlandet Eritrea. Nobelkommitéen hoppas att priset ska stärka premiärministern i hans arbete för fred och försoning. Hans insats genom att få till ett fredsavtal med Eritrea satte punkt för en 20 år lång konflikt. Nobellkommitéen säger även att ”Nobelpriset 2019 avser alla som haft del i arbetet med fred och försoning i Etiopien och i Afrikas östra och nordöstra regioner.”, därmed räknar man även in Eritreas president Isias Afwerki: 

Nobelpristagare i litteratur 2018 är Olga Tokarczuk och för 2019 Peter Handke. Den Svenska Akademins ständige sekreterare Anders Olsson säger att båda är språkkonstnärer av rang. 

Den polska författarinnan Olga Tokarczuk får det ”för en berättarkonst som med encyklopedisk lust gestaltar gränsöverskridandet som livsform”. Olga Tokarczuk föddes i Polen 1962 och är en av landets främsta författare. Hon är utbildad psykolog som skriver poesi, noveller och romaner. Hon debuterade 1993 med romanen ”Boksökarnas resa” och fick sitt genombrott tre år senare med ”Gammeltida och andra tider”.
Hon är även känd för bland annat ”Jakobsböckerna”, en tusen sidor lång roman om en judisk väckelserörelse i 1700-talets Östeuropa. Boken kom 2014 och hade innan årets slut sålt i över 150 000 exemplar. 
Tokarczuk har vid två tillfällen tilldelats Polens finaste litterära utmärkelse, Nike. År 2018 mottog hon Man Bookers internationella pris för romanen ”Flights”.  

Den österriske författaren Peter Handke tilldelas Nobelpriset 2019 med motiveringen: ”För ett inflytelserikt författarskap som med stor språkkonst har utforskat periferin och människans konkreta erfarenhet.”
Utnämnadet möts av starka reaktioner världen över enligt SVD och annan media. The Times skriver i en ledare att det är ”ett skamligt beslut som för alltid kommer att förfölja Nobelstiftelsen”. Amerikanska PEN säger sig i ett uttalande vara ”förstummade av valet av en författare som har använt sin röst i offentligheten till att underminera den historiska sanningen och erbjuda offentligt bistånd till utövare av folkmord”. Kosovos ambassadör i USA menar att det är ”skandalöst.

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i kemi 2019 till amerikanerna John B. Goodenough och Stanley Whittingham, och japanen Akira Yoshino ”för utveckling av litiumjonbatterier”. Detta lätta, laddningsbara och kraftfulla batteri används i dag i allt från mobiltelefoner till bärbara datorer och elbilar. Det kan också lagra stora mängder energi från sol- och vindkraft, och möjliggör ett fossilfritt samhälle.

Stanley Whittingham, Binghamton University, State University of New York, arbetade med att utveckla metoder som kunde leda till fossilfri energiteknik. Han började forska på supraledare och upptäckte då ett extremt energirikt material. Från detta skapade han en nydanande katod i ett litiumbatteri. 

John Goodenough, The University of Texas at Austin, förutsåg att katodmaterialet skulle få en ännu högre potential om det byggdes av en metalloxid i stället för en metallsulfid. Efter ett systematiskt sökande visade han 1980 att koboltoxid med interkalerade litiumjoner kan ge en spänning på hela fyra volt. Det var ett viktigt genombrott som banade vägen för mycket mera kraftfulla batterier.

Med Goodenoughs katod som grund, skapade Akira Yoshino, Meijo University, Nagoya, Japan, det första kommersiellt gångbara litiumjonbatteriet 1985. Istället för reaktivt litium i anoden använde han petroleumkoks, ett kolmaterial som i likhet med katodens koboltoxid kan interkalera litiumjoner. Resultatet blev ett lätt och hållbart batteri, som gick att ladda hundratals gånger innan det förlorade sin prestanda. Fördelen med litiumjonbatterier är att det inte bygger på kemiska reaktioner som bryter ner elektroderna, utan på att litiumjoner flödar fram och tillbaka mellan anod och katod.
Källa www.forskning.se

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i fysik 2019
”för bidrag till vår förståelse av universums utveckling och jordens plats i universum”
med ena hälften till
James Peebles, Princeton University, USA “för teoretiska upptäckter inom fysikalisk kosmologi” och med andra hälften gemensamt till Michel Mayor Université de Genève, Schweiz och Didier Queloz Université de Genève, Schweiz, University of Cambridge, Storbritannien ”för upptäckten av en exoplanet i bana kring en solliknande stjärna”. 

Årets Nobelpris i fysik belönar ny förståelse av universums uppbyggnad och historia, samt den första upptäckten av en planet i bana kring en solliknande stjärna utanför vårt solsystem. 

James Peebles idéer om fysikalisk kosmologi befruktade hela forskningsfältet och lade grunden till det senaste halvseklets omvandling av kosmologin från spekulationer om världsalltet till vetenskap. Hans teoretiska ramverk, som han utvecklat sedan mitten av 1960-talet, ligger till grund för vår tids bild av universum.

"I oktober 1995 tillkännagav Michel Mayor och Didier Queloz sin upptäckt av den allra första planeten utanför vårt sol- system, en exoplanet, i bana kring en solliknande stjärna i vår hemgalax Vintergatan. Med hjälp av specialbyggda instrument kunde de vid observatoriet Haute-Provence i södra Frankrike observera planeten 51 Pegasi b, ett gas- klot jämförbart med solsystemets största gasjätte, Jupiter.
Upptäckten startade en revolution inom astronomin, och sedan dess har över 4 000 exoplaneter hittats i Vintergatan." Källa Nobelprize.org

Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2019 skall delas lika mellan William G. Kaelin Jr., Sir Peter J. Ratcliffe och Gregg L. Semenza för deras upptäckter av hur celler känner av och anpassar sig efter syretillgång. "Djur behöver syre för att i sina celler omvandla föda till användbar energi. Syrets fundamentala betydelse har varit känd under lång tid men hur celler anpassar sig efter syretillgänglighet förblev länge okänt.

William G. Kaelin, Jr., Sir Peter J. Ratcliffe och Gregg L. Semenza upptäckte hur celler känner av och anpassar sig till förändrade syrenivåer. Deras forskning identifierade ett molekylärt maskineri som reglerar geners aktivitet som svar på varierande syrenivåer.
Nobelpristagarna banbrytande upptäckter har förklarat mekanismen bakom en livsnödvändig anpassningsförmåga. De lade grunden för vår förståelse av hur syrenivåer påverkar cellens ämnesomsättning och fysiologiska processer. Deras upptäckter har också lett fram till nya lovande strategier för att bekämpa blodbrist, cancer och många andra sjukdomar." Källa Nobelprize.org
..............

 Sara Danius som var Svenska Akademins första kvinnliga ständiga sekreterare, har avlidit den 12:e oktober efter en längre tids sjukdom rapporterar SVT. TT skriver att "Familjen sörjer djupt hennes bortgång och ser tillbaka på hennes liv med stor tacksamhet, stolthet och glädje”. Danius tillträdde som ledamot i Svenska Akademien 2013 på stol 7 efter Knut Ahnlund. I april 2018 meddelade Sara Danius att hon lämnar sitt arbete i Svenska Akademien och hon utträdde formellt i februari 2019. Sara Danius var professor, litteraturforskare, författare och kritiker hon ansågs som en mycket modig kvinna och det såg vi bland annat i hennes klädval i samband med Nobelfester men också på det sätt hon tog sig an skandalen kring När Dagens Nyheter avslöjade att 18 kvinnor anklagade ledamoten Katarina Frostensons make Jean-Claude Arnault för sexuella trakasserier och övergrepp. Då fick Danius hantera krisen som avslöjandet utlöste. 

H.M. Konungen skriver på hovets hemsida med anledning av Sara Danius bortgång
"Med anledning av professor Sara Danius bortgång gör H.M. Konungen följande uttalande. ”Jag har tagit emot det sorgliga beskedet om professor Sara Danius bortgång.
I hennes roll som Akademiens ständige sekreterare hade jag förmånen att regelbundet ha möten och intressanta samtal med Sara Danius.
En stark kulturpersonlighet har lämnat oss, alldeles för tidigt.
Mina tankar går till hennes familj och närstående.”

Enligt Sydsvenskan har Polis i Nederländerna gripit 130 personer under demonstrationer mot klimatförändringarna. Det är nätverket Extinction Rebellion, som under två veckor genomför klimataktioner över hela världen genom civil olydnad, som ligger bakom protesterna." De har inte haft något demonstrationstillstånd. 

Vid pennan, 

Elisabeth Claesson

Abiy Ahmed Ali, Nobels fredspris 2019

Copyright © Nobel Media 2019. Illustration: Niklas Elmehed
Copyright © Nobel Media 2019. Illustration: Niklas Elmehed

Olga Tokarczuk Nobelpriset i litteratur 2018.

Copyright © Nobel Media 2019. Illustration: Niklas Elmehed
Copyright © Nobel Media 2019. Illustration: Niklas Elmehed

Peter Handke. Nobelpriset i litteratur 2019.

Copyright © Nobel Media 2019. Illustration: Niklas Elmehed
Copyright © Nobel Media 2019. Illustration: Niklas Elmehed

M. Stanley Whittingham.
Nobelpriset i kemi 2019.

Ill. Niklas Elmehed. © Nobel Media.
Ill. Niklas Elmehed. © Nobel Media.

John B. Goodenough
Nobelpriset i kemi 2019.

Ill. Niklas Elmehed. © Nobel Media.
Ill. Niklas Elmehed. © Nobel Media.

Akira Yoshino Nobelpriset i kemi 2019.

Ill. Niklas Elmehed. © Nobel Media.
Ill. Niklas Elmehed. © Nobel Media.

James Peebles, Nobelpristagare i fysik 2019.

Ill. Niklas Elmehed. © Nobel Media.
Ill. Niklas Elmehed. © Nobel Media.

Michel Mayor Nobelpristagare i fysik 2019.

Ill. Niklas Elmehed. © Nobel Media.
Ill. Niklas Elmehed. © Nobel Media.

Didier Queloz. Nobelpristagare i fysik 2019.

Ill. Niklas Elmehed. © Nobel Media.
Ill. Niklas Elmehed. © Nobel Media.

William G. Kaelin Jr, Nobelpristagare i medicin 2019.

Ill. Niklas Elmehed. © Nobel Media.
Ill. Niklas Elmehed. © Nobel Media.

Sir Peter J. Ratcliffe, Nobelpristagare i medicin 2019.

Ill. Niklas Elmehed. © Nobel Media.
Ill. Niklas Elmehed. © Nobel Media.

Gregg L. Semenza
Nobelpristagare i medicin 2019.